Ett år - vad har hänt?

Var börjar man efter ett helt år utan att ha skrivet ett ord på bloggen?

Kanske en tillbakablick på tidigare inlägg......

Vad har hänt? Fastnade för mitt inlägg om den interaktiva skrivtavlan. 

Efter ett år med interaktiva skrivtavlor i flera av klassrummen på min arbetsplats har jag omvärderat många av mina tankar......

Den interaktiva tavlan har öppnat så många spännande och lärorika stunder med eleverna.

Sitter på Mediapoolen med Johnny Andrèn och försöker lära mig hur man delar dokument med eleverna. Vi använder Doctopous i Google drive. Spännande, men jag vet inte om jag kommer att använda det för mina elever i IDH. Kommer nog fortsätta att använda Borås Stads lärplattform Ping Pong.

Intenet och lärarutbildningen

Har precis tagit del av en rapport som KK-stiftelsen varit involverad i. Det är en rapport som beskriver lärarstudenters och lärarutbildares attityd till och användning av IT. När man läser resultatet blir man mörkrädd.
 Undersökningen visar att lärarstudenterna tycker att traditionella kunskapskällor är viktigare än internet, lärarstudenterna använder internetbaserade kunskapskällor sällan, studenterna upplever att de i liten grad uppmuntras till att använda automatisk uppdatering av kunskapskällor, studenterna har låg kännedom om öppna lärresurser, studenterna använder sällan diskussionsforum och communities som finns på lärosätena.
Hur skall vi kunna förändra arbetssätten på skolorna om inte lärosätena utbildar våra nya lärare att använda framtidens digitalaverktyg?
 Lärarutbildarna säger i rapporten att de uppmuntrar studenterna till att använda web 2.0 men att de själva har låg egen erfarenhet. Borde inte lärosätena förändra sitt arbetssätt så att framtidens lärare får goda kunskaper i framtidens verktyg?

Interaktiva skrivtavlor

Förra året deltog jag i ett IKT - projekt. Vi var tre pedagoger som fick möjligheten att utveckla IKT användandet på våra skolor. Den första tiden gick åt till att ta reda på så mycket som möjligt om digitla verktyg. Vad skulle vi satsa på? Vad trodde vi skulle gynna lärandet? Först var alla överens om att interaktiva tavlor måste vara det bästa. Flera skolor runt om hade satsat på detta. Vi tog kontakt  med återförsäljare av Smartboard, Cleverboard och ytterligare något mindre känt märke. Vi kontaktade även skolor som hade investerat i interaktiva tavlor.
Vad vi kunde se så var lärarens kunskaper i  IT avgörande om utrustningen användes på ett sätt som höjde undervisningens kvalitet. Mycket hängde på kompetensutbildning. Flera pedagoger hade inte fått någon utbildning och använde tavlan som en filmduk eller en modernare OH-apparat. Dessutom tyckte vi att det var ganska mycket pengar. Vi kunde inte se hur en interaktiv tavla skulle höja kvaliten. Nu vet jag att det finns många goda exempel på hur man kan jobba med tavlan men ser även möjligheten att utveckla lärandet med en projektor och dator i klass rummet.

Läste att den interaktiva skrivtavlan är en smidig ”allt-i-ett”-lösning, det blir enklare att göra undervisningen tillgänglig för elever som är frånvarande eller som behöver repetera för att verkligen kunna förstå. Jag tycker att det finns många andra bra verktyg för detta. Man kan ex.göra egna instruktionsfilmer som elever som varit frånvarande kan titta på.

Lärplattform

Det var riktigt roligt och lärorikt att få testa de olika funktionerna i Ping Pong. Har fått många tips från användare och goda instruktioner. Självklart har jag mycket mer att lära men att få möjligheten att testa lite på kursen, LC100N Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet har varit mycket givande. Vad jag funderar på är hur det ser ut på skolorna som har lärplattformar. Finns det en ansvarig administratör? Jag hoppas att ledningen i min kommundel inser att det behövs en del kompetensutbildning för att få en fungerande och aktiv plattform. Ser fram emot att få jobba med en lärplattform och jag hoppas att jag kan sprida denna entusiasm bland mina kollegor.
/Irene

Är Ping Pong rätt lärplattform för de yngre eleverna?

I min kommun har man bestämta att alla skolor skall ha Ping Pong som lärplattform. Man startade implementeringen av plattformen förra läsåret. Först ut var gymnasiet sedan fortsatte man med högstadieskolorna och om jag fått rätt uppgifter så skall de lägre åldrarna snart också få ta del av Ping Pong. När jag hörde detta blev jag först väldigt lycklig över att kommunen valt Ping Pong eftersom jag nu har använt och fått möjligheten att utforska lärplattformen genom kursen på KTH - Digital kompetens och lärande. Tycker att den fungerar alldeles utmärkt för mig som vuxen student men för de yngre åldrarna är jag lite tveksam.
Jag undrar om de som bestämt att vi skall använda Ping Pong har funderat på användarvänligheten för de yngre eleverna. Var i Norge på studiebesök på en skola i Trondheim, trinn 1-7, (trinn = årskurs) de använde it`s learning. Den är trevlig och lättnavigerad, den är verkligen anpassad för de yngre eleverna. Jag tror att om de yngre eleverna skall ha en lärplattform skall den vara tilltalande i layouten och enkel och tydlig att navigera i.

Självklart tycker jag att vi måste ha en skolplattform och att det dröjt alldeles för länge med detta beslut i vår kommun.

Konstant förändring kräver förmågan att lära om och lära nytt

Skolans elever bör ges möjligheten att utveckla en nödvändig
digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga
medborgare i ett framtida internationellt samhälle.
De ska på ett säkert sätt kunna använda IT både i sin utbildning,
i arbetslivet och under sin fritid.

SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning, s 371

Det är bara att hålla med men vi får inte glömma lärarna. Ges de möjligheten att utveckla sin digitala kompetens? Ges de möjligheten att kompetensutbilda sig för att kunna använda IT i sitt arbetsliv? Idag styr ekonomin allt för mycket på våra skolor och har man inte en verksamhetschef eller rektor som prioriterar utvecklingen av digital kompetens så kommer det att ta tid. För att hänga med i den snabba utvecklingen får man lägga ner mycket tid för att sätt sig in i alla möjligheter som finns till lärande i den digitala världen. Tid som många tycker att de inte har. Lärarna måste få möjligheten och tiden att ta del av digitala verktyg.
De lärare som är otrygga och saknar kompetens måste få handledning och utbildning av de lärare som har en större digital kompetens. Det kommer att dröja några år innan de lärare kommer ut i skolorna som är födda i den digitala världen och vi kan inte vänta på dessa för då har vi tappat många elever på vägen.