Interaktiva skrivtavlor

Förra året deltog jag i ett IKT - projekt. Vi var tre pedagoger som fick möjligheten att utveckla IKT användandet på våra skolor. Den första tiden gick åt till att ta reda på så mycket som möjligt om digitla verktyg. Vad skulle vi satsa på? Vad trodde vi skulle gynna lärandet? Först var alla överens om att interaktiva tavlor måste vara det bästa. Flera skolor runt om hade satsat på detta. Vi tog kontakt  med återförsäljare av Smartboard, Cleverboard och ytterligare något mindre känt märke. Vi kontaktade även skolor som hade investerat i interaktiva tavlor.
Vad vi kunde se så var lärarens kunskaper i  IT avgörande om utrustningen användes på ett sätt som höjde undervisningens kvalitet. Mycket hängde på kompetensutbildning. Flera pedagoger hade inte fått någon utbildning och använde tavlan som en filmduk eller en modernare OH-apparat. Dessutom tyckte vi att det var ganska mycket pengar. Vi kunde inte se hur en interaktiv tavla skulle höja kvaliten. Nu vet jag att det finns många goda exempel på hur man kan jobba med tavlan men ser även möjligheten att utveckla lärandet med en projektor och dator i klass rummet.

Läste att den interaktiva skrivtavlan är en smidig ”allt-i-ett”-lösning, det blir enklare att göra undervisningen tillgänglig för elever som är frånvarande eller som behöver repetera för att verkligen kunna förstå. Jag tycker att det finns många andra bra verktyg för detta. Man kan ex.göra egna instruktionsfilmer som elever som varit frånvarande kan titta på.

Lärplattform

Det var riktigt roligt och lärorikt att få testa de olika funktionerna i Ping Pong. Har fått många tips från användare och goda instruktioner. Självklart har jag mycket mer att lära men att få möjligheten att testa lite på kursen, LC100N Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet har varit mycket givande. Vad jag funderar på är hur det ser ut på skolorna som har lärplattformar. Finns det en ansvarig administratör? Jag hoppas att ledningen i min kommundel inser att det behövs en del kompetensutbildning för att få en fungerande och aktiv plattform. Ser fram emot att få jobba med en lärplattform och jag hoppas att jag kan sprida denna entusiasm bland mina kollegor.
/Irene

Är Ping Pong rätt lärplattform för de yngre eleverna?

I min kommun har man bestämta att alla skolor skall ha Ping Pong som lärplattform. Man startade implementeringen av plattformen förra läsåret. Först ut var gymnasiet sedan fortsatte man med högstadieskolorna och om jag fått rätt uppgifter så skall de lägre åldrarna snart också få ta del av Ping Pong. När jag hörde detta blev jag först väldigt lycklig över att kommunen valt Ping Pong eftersom jag nu har använt och fått möjligheten att utforska lärplattformen genom kursen på KTH - Digital kompetens och lärande. Tycker att den fungerar alldeles utmärkt för mig som vuxen student men för de yngre åldrarna är jag lite tveksam.
Jag undrar om de som bestämt att vi skall använda Ping Pong har funderat på användarvänligheten för de yngre eleverna. Var i Norge på studiebesök på en skola i Trondheim, trinn 1-7, (trinn = årskurs) de använde it`s learning. Den är trevlig och lättnavigerad, den är verkligen anpassad för de yngre eleverna. Jag tror att om de yngre eleverna skall ha en lärplattform skall den vara tilltalande i layouten och enkel och tydlig att navigera i.

Självklart tycker jag att vi måste ha en skolplattform och att det dröjt alldeles för länge med detta beslut i vår kommun.

Konstant förändring kräver förmågan att lära om och lära nytt

Skolans elever bör ges möjligheten att utveckla en nödvändig
digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga
medborgare i ett framtida internationellt samhälle.
De ska på ett säkert sätt kunna använda IT både i sin utbildning,
i arbetslivet och under sin fritid.

SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning, s 371

Det är bara att hålla med men vi får inte glömma lärarna. Ges de möjligheten att utveckla sin digitala kompetens? Ges de möjligheten att kompetensutbilda sig för att kunna använda IT i sitt arbetsliv? Idag styr ekonomin allt för mycket på våra skolor och har man inte en verksamhetschef eller rektor som prioriterar utvecklingen av digital kompetens så kommer det att ta tid. För att hänga med i den snabba utvecklingen får man lägga ner mycket tid för att sätt sig in i alla möjligheter som finns till lärande i den digitala världen. Tid som många tycker att de inte har. Lärarna måste få möjligheten och tiden att ta del av digitala verktyg.
De lärare som är otrygga och saknar kompetens måste få handledning och utbildning av de lärare som har en större digital kompetens. Det kommer att dröja några år innan de lärare kommer ut i skolorna som är födda i den digitala världen och vi kan inte vänta på dessa för då har vi tappat många elever på vägen.

Web 2.0 ett nytt arbetssätt

Känner mig fortfarande lite vilse och många tankar far fram och tillbaka.
Egentligen vet jag vad jag vill men jag vet inte i vilken ände jag skall börja.
Läser så många kloka och tänkvärda artiklar och bloggar. När jag sammanfattar allt i min hjärna så blir resultatet att dagens snabba digitala samhällsutveckling kräver att undervisningen, arbetssättet förändras. Skolan får inte fortsätta att vara en skyddad värld som inte lär eleverna det som krävs i dagens samhälle.
Vi måste göra det möjligt för eleverna att använda sina egna verktyg i lärandet så att de känner lusten att lära och få möjligheten att lyckas.
Genom web.2.0 finns alla möjligheter att skapa bättre kommunikation mellan människor och att skapa bättre och mer individuellt anpassad pedagogik.

Fyra dagar på KTH

Nu har fyra dagar snart gått sedan jag regestrerade mig tillLC100N Digital kompetens och lärande vid KTH Learning Lab.
Under dessa dagar har jag läst, tittat på filmer, funderat, startat en Blogg, läst bloggar och inlägg och mycket mera. Känner att det är dags att reflektera lite också.
Digital kompetens var ett av områdena på denna kurs som skulle kommenteras. När jag startade denna kurs tyckte jag själv att jag kunde ganska mycket men det tog nog bara en dag att inse att jag inte låg så högt upp på skalan.
Jag är också än mer övertygad om att skolan måste TÄNKA NYTT - TÄNKA OM och det går inte att vänta det måste ske nu. Efter några år i skolans värld vet jag att allt nytt tar en evighet att implementera men web 2.0 måste in nu iundervisningen. Våra elever blir allt mer frustrerade över att inte få använda sina verktyg i skolan.

En knapptrycknings avstånd

Dagens elever växer upp i ett informationssamhälle där så gott som allt de behöver
finns på en knapptrycknings avstånd.
Ungdomarna skriver idag hundrafalt mer än för bara femton år sedan
genom sms, mail, bloggar, Facebook osv.
Allt fler skapar och delar information genom bild, video
och ljud och allt detta sker helt utan att en pedagog försökt skapa
intresse kring ett stoff och i övrigt planerat en pedagogisk verksamhet.
Denna snabba digitala samhällsutveckling ställer nya krav på skolan, nya förhållningssätt och ett nytt arbetssätt.....

Skolan måste knyta an till elevernas erfarenheter och perspektiv för att uppnå en undervisning som känns meningsfull och motiverande.
Ing-Marie Holmgren, utvecklingsledare i Partille, konstaterar:

att skolan måste knyta an till elevernas erfarenheter och perspektiv för att uppnå en undervisning som känns meningsfull och motiverande.

Lärande möjligheter i digitala miljöer

Hej!


Det var ett tag sedan jag bloggade......tror det var på kursen Nya medier i undervisningen 2007 på Borås Högskola. Känner mig lite ringrostig men hoppas att kursen på KTH skall smörja upp mitt minne och få igång alla mina celler. Ett förändrat arbetssätt har jag döpt min blogg till. Varför? Något måste hända och det är jag inte ensam om att tycka. Undervisningen idag är långt ifrån barn och ungdomars vardag.